Dag 13284 - Humor är fortfarande kul

Huvudvärk förpestar morgonen, svårt att hålla humöret uppe. Barnen är griniga när de inte får som de vill. Lugnat ner sig något nu efter att vi pratat igenom situationen. Rörmokaren är här och ordnar med toaletten och köket. Äntligen! Skall försöka få upp gipsskivorna i köksdelen imorgon därefter är det bara att montera upp de övre köksskåpen. Mattan måste läggas innan resten skall installeras. Får väl försöka börja med Emils nya rum också, ta bort mattan och göra det som går att göra. Julen närmar ju sig med stormsteg så det är väl dags att skynda på en smula :-) Det är jag ju jätte bra på... Sista klunken av kanel kaffet slank ner i strupen. Idé torka. Sneglar på en hög filmer som ligger bredvid mig, känns lite som mina fiender just nu. Vet inte varför. Allt runt omkring mig jävlas med mig. Huvudvärken. Den suger kraften ur mig, gör mig ilsken och sur. Det kvittar hur jag kämpar, kängan slår mig alltid med hela sulan. Ständigt lika chockad och överraskad. Jag vänjer mig aldrig. Kan inte fokusera, kan inte koncentrera mig. Ljudet av metallsågen får mig att rysa in i benmärgen. Kan inte kopparledningen ge vika snart! Barnen är hungriga, lunchen borde lagas. Alla dessa ljud, all press, alla måsten. Servicekontorets sopbil med det fyndiga namnet Broddway, dånar, susar, skrapar, studsar, piper, blinkar fram utanför det öppna fönstret på trottoaren. Fan vilken grå dag, hur vänder jag det till det positivare? Inte fan vet jag när mitt utgångsläge är på minus utan startbana. Är jag negativ? Ja en smula. Hopplöst? Förmodligen. Eller kanske inte, vänder snart. Vänta tills i vår herr Belfrage ;-) Fast först är det jul och den glittriga granen är min kompis... tills den barrar... humor har ingen dött av sa baronen och satte pepparkakan i halsen.