En evig väntan på vad?

Det är ganska tragiskt att spendera så mycket tid på att vänta på saker, se fram emot och längta. Missar oerhört mycket av livet, negativ som jag är så gräver jag ner mig i vissheten om all förlorad tid och missar ny tid på grund av att jag inte kan släppa det! Ekorrhjulet är i rullning, hjullagret är dags att byta snart. Finns det något vettigt att leva för egentligen, vad ger jag andra för glädje av att bara älta all skit? Sitter med molande huvudvärk och försöker njuta av vädret, men det blåser mest hela tiden. Lite kaffe till.

Skickat från min iPhone

MORRICONE-"Harmonica/ Man With A Harmonica/ Death Rattle" (1968)

(STEREO) The Ecstasy of Gold by Ennio Morricone

Kent - Idioter

Slipknot- Psychosocial

Jan Johansson - Visa Från Utanmyra

Slipknot - Duality

Phil Collins - Another Day In Paradise

Alice In Chains - Your Decision

Massor av gamla svenska hyrfilmer säljes

Elvakaffe

Hemma med en sjuk liten tjej idag också, verkar inte vilja ge med sig. Själv har jag en förskylningsblåsa på tungan som jag försökt bita hål på, vilket inte gjort det hela bättre. Elvakaffe hos farfar, Ninni äter macka. Äter ju enligt LCHF sedan förra måndagen, håller mig mätt längre och nästan bara haft positiva följder av valet att skippa kolhydrater. Fast något viktras har jag inte drabbats av ännu dessvärre, hoppas det börjar hända något på vågen och med måttbandet annars tappar jag säkert lusten. Det är inte första gången, åt liknande från maj till december förra året gick då ner lite grand men jag tränar ju en hel del också och ökade då i muskelmassa, vilket väger mer än fett. Sått krasse på ett fat idag enligt Ninnis önskemål. Eller hon ville väl så annat också men krasse var det som var lättast att göra, resterande frön får vi plantera ute när solen tittar fram under en längre period någon dag.
Skickat från min iPhone

Skitdagar börjar med ilska

Kunde kvittat att gå upp dag, är förbannat arg och jävligt deppig. Allt går åt helvete. Sitter vid en träningsmaskin på gymmet och försöker bli av med alla besvärande tankar, vilket inte varit någon framgång ännu. Visst styrkan finns där men också kallsvettningarna, trycket för bröstet, stressen och ilskan. Känner mig malplacerad, bara vägen ner var jobbig. Osäkra steg, känner mig som en jättebebis samma som gick på mellanstadiet på åttiotalet. Varför ger jag mig ut, fast jag hade blivit galen hemma... Nä dags för framsida axel.
Skickat från min iPhone

Mina aktuella Tradera auktioner

Filmer på Tradera, nedan bilder är bara smakprov

Lekstugan våren 2012

Påskdag på Orregatan

Ett glas kaffe i lä medan ungarna kutar omkring.

Dag 13443 - Fast i nätet

Har jag vaknat? Jag har fastnat i ett träsk. Känner bara ilska och skam. Skäms för mina brister, jag är otillräcklig och obildbar. Känner mig dummare för varje dag som går. Vågar inte tala, hittar inga ord. Varför är det så svårt att uttrycka sig? Mår konstant uselt och jag visar det genom att vara arg. Hatar mig själv. Hela kroppen mår dåligt och jag hittar ingen vändning. Gör saker motvilligt, tvingar mig själv att göra det jag måste. Vet fan inte hur det skall bli bättre. Det är så lätt för andra att säga att jag skall öva och utmana mig själv. Men det blir fan aldrig bättre och lättare. Måste uthärda och stå ut. Känner mig så ensam. Jag kan inte nå ut och jag vet inte hur jag skall få det jag behöver. Jag vet inte vad jag behöver för att stå ut och klara av min vardag, ser ut som en omöjlig uppgift. Jag är så förbannat missnöjd med mig själv och har inget hopp om att det skall bli bättre, förtjänar det inte. Svårt att finna ro, kan inte ens koncentrera mig på saker som jag tidigare tyckte var rofyllda. Hela tiden pågår en strid inom mig och ibland blir det världskrig, oundvikligt. Tiden går och den läker inga sår, allt blir bara värre. Förruttnelsen sprider sig.