Leta i den här bloggen

fredag 24 december 2010

Halsbandet 1 del 1.VOB

torsdag 23 december 2010

Busringningar - Bingolotto

Dag 12971 - Dan före dan... dagen då Halsbandet fann sin rätt!

Sitter här på röven framför uppesittarkvällen på tv4 och spelar Bingolotto. Ingen vinst än och förmodligen ingen i sikte heller. Har rotat i mina gömmor efter mina gamla amatörfilmer som jag och mina polare gjorde för ett antal år sedan. Till min glädje fann jag det jag sökte. Halsbandet, den första från 1995 som jag nu styckar upp i fem delar för att den skall kunna läggas ut på Youtube. Som bonus kommer även inledningen till Halsbandet 2 som aldrig blev färdig. Trodde ända tills idag att den klippningen inte existerade längre. Men en gammal VHS kopia fanns allt i min ägo. Två stycken till och med med två olika soundtracks. Hyffsat snyggt klippt tycker jag nog att det är trots allt. Fan vad jag saknar att filma. Skrev till Fredrik häromdan, Fredrik en av mina gamla filmpolers, om att göra en uppföljare till 1997 års kultklassiker Scarf-Face vs Harry Callahan som vi snabbt och enkelt gjorde under snöstormen det året. Den nya skall vi försöka filma nästa vecka Scarf-Face2 - The Return of Uglyface. Får se hur det blir men det hade vart groteskt kul. God jul på er och hoppas ni kollar mina länkar på Youtube där mina klassiska filmer ligger :) Under kvällen dyker alltså efterfrågade Halsbandet 1 & 2 upp. Mitt namn är MrMannaja!

onsdag 15 december 2010

Dag 12963 - Mitt huvud på julbordet vore en lättnad

Hur kan man bli så jävla förbannad? Att ilskan kan ta sådan överhand är otäckt, ilska kan vara bra ibland men den är tärande i längden. Jag känner mig inträngd, utsatt, attackerad och som en måltavla för all jävla skit som finns! Ilskan blir oövervinnlig, det är den enda utvägen för att inte gå under ännu mer. Jag krälar på botten under malarna och äter skiten från alla andra som lever på sin livsvåg av lycka. Känslan av underlägsenhet är fruktansvärd. De flesta tycker väl jag är självömkande, en tragisk figur. Jag tänker bara på mig själv. Mannen med fritid som många andra skulle drömma om. Döm mig om ni vill, jag tar åt mig. Det gör jag alltid. Det är det min tid går till.Att jag har någon vid min sida är ofattbart. Jag förstår inte att någon överhuvudtaget orkar med mig. En sådan jävla loser som mig. Jag är mannen utan framtidstro. Jag lever för stunden och inte en sekund längre. Absolut inte en sekund längre.Sitter här med hjärtat i halsgropen och oroar mig för närmsta sekund som komma skall. När blir livet bättre? När blir det förändring? Ena sekunden känns det bra och andra ett rent och skärt helvete! Grisen på julbordet har det bra, där är min framtid. Jag är en gris! En julgris! God Jul på er hoppas livet finns kvar ett tag till.

Dag 12963 - Julljus och värme

Sitter på röven och spanar efter julklappar. Upptäckt att det är väldigt smidigt att göra det hemifrån när man är så folkskygg som jag. Grannfejden brusar i bakgrunden. Läste precis på Facebook att en gammal kompis precis avslutat Varuhuset säsong 5, blev fruktansvärt sugen måste jag skamset krypa till korset med. Började för ett tag sedan se säsong 1 och "glömde" sedan av resterande. Skall nog försöka ta upp det igen och se om jag tycker det är lika fängslande som jag en gång tyckte.

Julgranen pryder redan vårat vardagsrum, mysigt färgglatt ljus och gnistrande glädje sprider sig. Jag har tagit ansvaret att vattna granen dagligen, precis som förra julen (och det är väl säkrast) hoppas den håller sig lika länge i år! Har faktiskt känt mig ganska bra det de senaste veckorna, fast med vissa nedgångar då det varit bättre att vara död. Dalarna är fruktansvärda, djupa och destruktiva. Ilskan tar då överhanden och hoppet finns inte inom det närmsta ljusåret. För tillfället är allt ganska stabilt, julen hjälper mig att fly verkligheten. Förföras av färgerna och allt ljus, det underbara ljuset! Låt ljuset bestå!