Dag 12784 - 35 år och 2:a Kungabröllopet

Åren går så in i helvete fort, redan trettiofem och det känns som alla människor i min omgivning är yngre. Men jag har ingen ålderskris... än. Nej faktiskt inte, trots att håret börjat bli tunnare, gråa hår börjar dölja sig bakom mina gigantiska! öron... Vad gjorde jag åt detta? Rakade av mig håret förstås. Kan ju knappast dölja flinten med en kippa. Men som tur var har jag inget bowlingklot till huvud och inte är det särskilt konformat heller. Det första folk börjar tänka på är INTE månlandningen, inga kratrar eller håligheter utanpå huvudet i alla fall. Nej det enda som finns där är skäggstubb och några leverfläckar... Det får jag leva med. Dagen D med stort K som i Kungabröllop infaller för andra gången i min livstid. Första var 1976 min ett årsdag, alla glömde bort mig för att ägna intresset åt monarkins värld och flärd, glamour och överdådiga lyx. Rövslickeri och nervösa skitattacker förekommer nog lite varstans i huvudstaden denna dag hos folket som har ansvaret vilande på sina axlar. Undrar hur Victorias andra hälft känner sig idag, har han tagit en grogg för att lugna nerverna? Eller har hovets husläkare skrivit ut lugnande? Plastikkirurgen svettas nog febrilt över att sy tråden skall hålla Daniels leende hela den stora dagen. Men hur har make-up artisterna lyckats sminka Victoria så gammal? Eller jag menar tantlik? Eller så lik sin ömma moder... Otroligt vackert... eller... Smaken är som den kluvna delen baktill. Kanske var fotografens fel som tog bilden jag såg i Borås tidning... Eller tryckfelsnisse som inte hade koll på nyanserna. Hoppas dom lever ett långt och lyckligt liv och inte skiljer sig eller trillar av pinnen inom närmsta framtiden så det blir ett bröllop till på MIN födelsedag under resterande tiden av mitt liv! Grattis i alla fall familjen Bernadotte, vilken tur att ni födde fram ett så vackert och välskapt barn, tänk om hon hade varit homosexuell, handikappad eller bara en vanlig bonnraggare! Vad hade hänt då? Får en kungafamilj ha sådana brister?! Vem vet familjen kanske har ett fjärde barn vid namn Molgan, alkoholiserad transvestit med klumpfot och simhud mellan fingrar och tår. Landsförvisad till Transsibirien utan kontakt med omvärlden! Sanningen finns där ute. Hoppas alla har en fin dag för det skall jag ha!

Dag 12778 - Självmord är inte lösningen

Satan i gatan va livet är som en berg-och-dal-bana. Ena dan är allt som en dans på rosor och andra rena sjävmordsdan. Men hur skall man gå till väga? Piller? Eller skall man göra något annat, något mer brutalt, splashas framför ett tåg, hoppa från en hög klippa, springa naken på norrby, eller klyva sig själv med en motorsåg? Låter inte så lockande något av det. Om sanningen skall fram så vill jag inte dö, absolut inte. Trots mina sinnesjuka drömmar och... resten av mig själv. Jag har ju faktiskt massa sjukt normala människor runt mig. Brorsan Hans, min fru Jennyh och mina underbara barn och flera andra också förstås. Min bror har ju sin sjuka humor och den är ju räddande många gånger. Jag tror inte min tid är kommen än, inte just nu. Skall leva ett par decennier till.I'll be back.

Dag 12766 - Sommaren i mitt hjärta

Underbara sommaren är äntligen här. Solen, dofterna, färgerna, värmen, vinden, fåglarna, ljuden, avgaserna som ligger tungt över den brännheta asfalten. Hundskiten i gräset, myggorna om kvällarna, åskregnen, huvudvärken, grannsämjan, vänliga människors hårda och elaka blickar, solbrännan röd som chili, den utspillda ölen på bordet, barnskriken, fisketurerna, trassel, bottennapp, ro utan åror, flugor i kaffet, härsken mat, smält ost, varm bil, blinkers som inte fungerar, bråkande barn, inga badbyxor, havet, hemlängtan, boråsare, svenskar, frisk fläkt, norrmän, vindstorkad tvätt, sköljmedel, fågelskiten i håret, bajsblöjor, bakfylla, vätskebrist, jävla kräftor, nubbe... not, klippt gräs, syrenberså, å vad skönt det är med sommaren i alla fall...