Dag 12115 - "Semester"

Då var jag tillbaks i Apelviken, Varberg igen. Denna gång har min fru ledigt, vilket är ovanligt i dessa tider. Hela familjen är samlad. Skönt och stökigt. Bråk och skratt. Barn stök och skrik. Men också glädje som är svår att uppnå inom andra områden. Att se glädjen i ett barns öga är oslagbar. Värmen som sprids i kroppen och känslan är något jag närmst kan likna vid pirret jag hade i magen natten till födelsedagen då man kunde räkna sina levnadsår på två händer. Trots att vädret är varierande och mer höstlikt är det så avkopplande och skönt att komma ifrån vardagsstressen. Började gruppterapin och individuella terapin förra veckan efter semester upphållet. Skönt att komma igång igen. Har haft ett par djävulska veckor det senaste. Har närmast haft ett helvete att kämpa emot. Kämpa mellan att hålla humöret uppe då jag varit ensam med barnen och utagerat min ilska på gymmet och bakom ratten. Mina medtrafikanter som inte spelat enligt mina regler har fått lida av min vrede. Ljudligt iform av ljudsignalen och bildligt utav mina aggressiva miner och diverse gester med händer och ivriga ansiktsuttryck. Det värsta är att aggressionerna har svårt att lägga sig. Mår dåligt av att bli så här upprörd. Hjärtat slår i hundra åttio och det känns som att huvudet skall explodera. Högra foten låser sig på gaspedalen och bilen får ta stryk och känna att den lever. Men nu här nere vid havet kan jag andas. Andas djupa andetag och känna doften av tång och salt. Tångdoften kan visserligen diskuteras men hellre den doften än stanken av Värö pappersbruk. Sulfat luktar mat, sulfit luktar skit som pappa alltid sa när jag var liten. Det stämmer, det sistnämnda iallafall. Har aldrig luktat på sulfat, vet inte vad det är ens! Semester det ordet har jag ofta använt under sommaren. Det är lättare att dra den lögnen än att säga att jag är sjukskriven. Den skammen är svår att förklara sig ur. Att ställa sig i underläge och förklara hur svag och låg man är. Erkänna sitt usla liv och sina misslyckanden. Ordet semester är tacksamt. Därför är sommaren en inge mansperiod. Jag behöver inte tillhöra någon sida, alla är lättlurade. Övrig tid brukar jag säga att jag tagit pappaledigt, men det kan jag ju inte göra i all evighet. Oroar mig för lördag då det är släktträff/födelsedagskalas/kräftskiva. Förra året vid denna tid, sensommar. Anordnades en släktträff på min fars sida. Vid småtimmarna bestämdes att en kräftskiva skulle planläggas år 2008. Detta blivit verklighet. Trodde då att detta bara var snack men så verkar inte vara fallet. Ser med fasa fram emot detta. Är orolig inför mötet med alla människor, totalt blir vi nog tjugofem som skall trängas med kräftor och annat som skall förtäras i en stuga på trettiofem kvadrat fast det finns altan! Hoppas inte vinglasen är för djupa. Vill inte visa sidor som jag annars döljer. Vill inte vakna upp dagen efter och blottat en sida av mig själv som jag skäms över. Men jag ser fram emot att båda mina syskon kommer. Hans och Anna Karin. Anna Karin ser man ju inte så ofta nu förtiden så det skall bli roligt. Hans och jag har ju kommit varandra mycket närmare det senaste och han är den som jag har lättast att prata med i familjen. Den som känns minst fördömande och den som lyssnar bäst. Jag vet att båda mina föräldrar och även syster lyssnar men jag har en viss mur där. Vet inte varför. Men det känns mest bekymmersfritt att prata med Hans. Vi har ju lite av samma inriktning i livet också. Hoppas det kan leda någonvart.

Ikväll har vi haft en familje kräftfest. Barnen mot all förmodan gillade kräftor också. Blev dock inte så många till Emil och Jennifer då de var ganska trötta och uppenbarligen inte jätte hungriga. Ett par kräftstjärtar gick ner sedan var det läggdags för Jennifer och Bolli-Bompa för Emil. Har varit en dag ganska full med diverse utflykter. Har varit på det traditionerliga besöket på Röda korsets Second hand, Kupan. Inhandlade diverse fynd och sedan avnjöt vi en spartansk lunch vid Varbergs fästning i bilen med utsikt över det något vindiga havet. Mysigt i all sin enkelhet. Hade inhandlat diverse tilltugg som följde den kolhydrat fattiga diet som jag för tillfället slaviskt följer. Magen skall väck. Vill se mina magrutor. En av mina projekt den senaste tiden. Börjar ge resultat. Äntligen funnit en kost som passar mig bra. Äter nyttigt. Mycket grönsaker, kokt och i salladsform tillsammans med fisk, kyckling och kött samt mycket mejeriprodukter. Lätt att följa då varje måltid är ganska mättsam. Proteinrikt samt slipper jaga fettsnåla produkter. Proteinerna är viktiga då jag styrketränar en hel del. Vill inte muskelförtvina utan bli av med det djävulska fettet. Jag vill vara nöjd med mig själv och det börjar för min del enklast utsidan och in. Lättare att ta tag i det yttre. En fasad som visserligen döljer mörka hemligheter.

Skall nu återgå till att vara lite mer social och umgås med min fru. Sitter nu på den inglasade altanen som är upplyst och uppvärmd av en mängd värmeljus. Ljuset från solen som går ner bakom molnen och bruset av havet är obeskrivligt. God fortsättning. Livet är ganska skönt just nu.