Dag 12443 - Frätande blod

Måndag igen, helgen förflutit ganska snabbt som vanligt. Åkte upp till Strömstad via bilbesiktningen i Göteborg, 1986-års modell av VW Bussen gick igenom med två anmärkningar. Sedan bar det av till Alingsås, lämna brorsan och hämtade upp frugan från jobbet. Gasen i botten till sommarstaden för att hämta barnen som vart på besök i en vecka hos farmor, farfar och faster Anna Karin. Vi möttes av två glada och mycket spralliga barn, åh vad jag har saknat dem. Åt en god middag och hade det mysigt ute på vindsloftet, regnet smattrade mot taket. Somnade sedan med barnen tätt intill. Lördagen bjöd på glass vid hamnen, loppisbesök och hemfärd vid sextiden. Regn och väl hemma i Borås igen, nystädad lägenhet och en skön kväll i soffan med några kalla öl. Barnen somnade sent, speciellt Emil som hade sovit i bilen på hemvägen. Hade tänkt träna idag men sommaröppettiderna passar inte mitt schema riktigt. Barnen hos gamla mormor, Jennyh sover efter att ha jobbat nattpass. Jag skall ner till stan en sväng hämta frugans telefon som vart på reparation. Hoppas på uppehåll, kanske skall sola idag kolla lite kläder om jag har mod att göra det. Skall träffa psykologen idag sista gången innan semestern. Ser inte fram emot det, jobbigt, krystat vill inte dela med mig av mina känslor för tillfället. Vet hur det kommer bli, jag kommer stirra på hans stora golvväxt och allt annat än hans ögon, har svårt med ögonkontakt, vill inte blotta mitt innersta. Trots att känslan av att min bröstkorg är på bristningsgränsen. Ett felaktigt ord, något som sårar kommer få kroppen att våldsamt explodera och mitt blod, svidande syra, kommer långsamt fräta bort mitt yttre och allt i min omgivning som betyder något. Mina händer skakar och jag har svårt att fokucera, hatar denna känsla, obehaget har kommit tillbaka, vill fly verkligheten så ofta jag kan. Botemedlet har jag inte funnit, undanflykt och att trycka undan har blivit för mycket att bära. Ryggsäcken är för tung, ryggen värker. Känner skam för mina utbrott, för min existens, jag gör bort mig så fort jag försöker söka hjälp, eller dela mina känslor. Nu börjar det bli omöjligt att skriva, fingrarna träffar snart inte rätt tangenter. Tack för idag.