Mår så förbannat kass, vill bara sova bort tiden. Endast korta stunder då det känns bättre. Overklighetskänslor skapar oro och mardrömsliknande tillstånd. Känner mig utanför. Oroar mig för mina närmsta även om de är på en annan nivå i livets trappa. Själv når jag knappt första steget. Frustration är väl det som kommer ut alldeles för ofta, skrattar jag gör jag det i min ensamhet för det mesta. Svårt att ta till mig saker som händer runt om i verkligheten. Konstant stressad, orolig, nervös, nedstämd, ångestfylld. Ett helvete helt enkelt, och snart är det jul!
Mannajas iPhone
Åh nej, vad tråkigt för dig. :-( Om du nu är nere på botten kommer du ju inte längre ner, eller hur!?! Då finns det bara en väg... uppåt! Hoppas du mår bättre snart! Kram Linda
SvaraRadera